Free download
From the cold north comes a group of people who stands out from the rest. One of these people is me, Mr.T.
Song Info
Genre
Charts
Peak #3,095
Peak in subgenre #237
Author
Words: Mr.T/ Music: F.Hansson
Uploaded
February 23, 2006
Track Files
MP3
MP3 2.4 MB • 128 kbps • 1:46
Story behind the song
I was in Bangkok a couple of years ago and i had surreal night there. When this horrible night was over i wrote my demons out.
Lyrics
RUM 213
Jag känner mig jävligt virrig och mitt huvud svävar runt det rinner svett ner för pannan och jag skakar som om det vore kallt men det är varmt. Vad är det för jävla fel på mitt system. Det går sin egen väg för det strömmar salta tårar ner för kinden som vägrar torka bort trots att vinden från tjugo kronors fläkten gör sitt bästa
för att testa om det går att hjälpa mig i situationen där jag är men tyvärr. Det är inte mycket som kan hjälpa en ensam själ som sitter fast i ren misär. Varför känner jag så här. Jag sitter på en säng ihop krupen med min rygg i mot en vägg som sätter skräck i minna sinnen för den bildar bilder i olika nyansersom jag inte kan fixera. Vad är det som har hänt? Är det något jag har ätit? Är det något jag har druckit? Jag borde komma ihåg om det var något med en nål som jag stuckit ner i armen för att nå ett sådant stadie där jag nu befinner mig men nej. Det här är ingen känsla som jag skulle vilja att någon annan kände för det bränner i min hjärna och det skrämmer hela mig så att jag gråter som ett barn som har fastnat i mitten av en stad där det är döda som regerar. Reagerar gör jag endast när jag inte kan få luft och jag hostar i panik men håller sedan för min mun för att kväva mina skrik på den hjälp som aldrig kommer. Ljuset sipprar in och jag ser skuggor från dom fötter som passerar utanför min dörr. Jag börjar höra röster på distans och någonstans i denna dans av galenskap så fokuseras ett och annat. Jag börjar känna efter och jag känner att mitt hjärta har börjat banka mer normalt än det som va och det som kändes onormalt. Det slår mig mitt i tanken att jag ännu sitter och håller hårt i filten som jag haft som enda skydd. Konturer på det ställe där jag vistas börjar sakta uppenbara sig för mig och jag börjar faktiskt fatta att dom gastar och dom spöken som jag sett var inget annat än en skräck fantasi som paranoia plockat fram. Men nu så är dom borta och jag börjar bli mig själv och nu vet jag var jag är. Jag befinner mig i regnbågen i rum 213.
Comments
The artist currently doesn't allow comments.
